I mitten av 1700-talet var rokokon som störst och inriktningen av konsten byggde i stort på barockstilen men man uttryckte sig betydligt mjukare än den dramatiska och skarpa barocken. Här eftersträvade konstnärerna mer drömlika målningar och använde ofta ljusare färger samt pastell. Den venetianska skolans användning av färg, arkadiska landskap, erotiska antydningar blev en stor influens i rokoko målningen medan grunden till rokoko inredning lades av Fontainebleau-skolan.

Rokoko-periodens betoning av virvlande färger och erotiska motiv dominerade konstnärerna Giogione samt Titian medan Jean-Antoine Watteau blev populär för sina angenäma målningar. Watteu, som kom från Belgien, uttryckte ofta en teatralisk stil på sina konstverk där uppklädda personer poserar med ett vackert mytologiskt landskap i bakgrunden. En av de mest kända rokoko-konstnärerna var François Boucher som i sina målningar kombinerade aristokratisk elegans med erotisk ton.

Nyklassicismen uppstod mot slutet av 1700-talet som en reaktion mot rokokon och var inspirerad av de grekisk-romerska idealen med tydliga kontraster och konturer. Konstnärer hämtade gärna motiv från klassisk mytologi, Bibeln och historien men det var porträtt, stilleben och landskaps målningar som utgjorde mästerverken. Nyklassicismen blev inspirerad av de upptäckter som gjordes vid antika romerska och grekiska arkeologiska utgrävningar. Nyklassicism fann sin början i Rom och författaren Johann Joachim Winckelmann hade en ledande roll i skapandet av estetiken inom denna konststil genom sin inspiration från grekiska skulpturer och målningar.

Anton Raphael Mengs oljeskiss ’Parnassus’ anses vara en av de tidigaste exempel på nyklassicism. Oljeskissen var ämnad för en fresco i Villa Albani i Rom. Mengs var en pionjär för nyklassicismen och skapade ett flertal fresker med mytologiska motiv samt påverkade dessutom andra konstnärer i Storbritannien såsom Benjamin West, John Flaxman, Gavin Hamilton och Angelica Kauffman. Även Jacques-Louis David påverkades av Mengs och var den konstnär som ledde nyklassicismens senare del i Frankrike.